Xian - terrakottaarmén och stadsmuren

Varför inte en göra en dagsuflykt till Xian, tänkte gästande Inger, Åke och jag? Och det gjorde vi tisdagen den 17 september. Vi klev upp kl 5 på morgonen och kom hem strax före midnatt samma dag. Trötta, men glada och nöjda. Då hade vi färdats ca 300 mil och däremellan fått se flera fina platser och saker. För att klara detta hyrde vi bil och chaufför på flygplasten i Xian och den hade vi till vårt förfogande hela dagen.

Xian i den torra provinsen Shaanxi är den plats det hela började, står det i Kinaboken. Xian var huvudstad i Kina under 11 dynastier = ca 4000 år!
Staden blomstrade kanske som mest under Tangdynastin (ca 600-900 e Kr), den utgjorde då Sidenvägens östliga ände.

Det finns massor av vackra och intressanta platser att besöka i denna trakt och vi hann besöka två av dem.

Terrakottaarmén 
För ca 2200 år sedan enades Kina av en härskare vid namn Qin Shi Huangdi. Terrakottaarmén är hans grav! Men själva armén är bara en del av hans jättestora mausoleum. Mer än 700 000 personer arbetade i 36 år med att bygga graven. Alla gick de ett grymt öde till mötes, liksom kejsarens 48 konkubiner - de dödades alla för att inte gravens läge och utformning skulle bli känd. Dvs konkubinerna dödades inte, de begravdes levande. Hemska tider! Men vad hjälpte detta? Alla de soldater som dödade arbetarna fanns ju kvar och bara några få år efter kejsarens död plundrades gravarna på alla de vapen som bars av terrakottaarméns soldater.

Terrakottaarmén återupptäcktes 1974 av några bönder som letade efter vatten. Då, under den rådande kulturrevolutionen, blev ingen här speciellt intresserad av eller glad för detta fynd! Bara gammalt kejsarskräp! Idag är platsen en av Kinas mest besökta av både inhemska och utländska turister!

Terrakottaarmén tillhör inte bara Kina, det är en del av vårt världsarv.

Hästspann i monter utanför den stora utställningshallen. Allt är gjort av terrakotta i olika hårdhetsgrad, samt av brons, guld och silver.

Denna torra dal ligger mellan en flod och vackra berg. I bergen utvinns mycket jade,
Kinas mest älskade ädelsten.

Här är de! Dvs en del av de ca 7000 soldaterna, bågskyttarna och hästarna.
Alla schakt är ännu inte utgrävda.

Alla med individuella utseenden och utformning. Inga dussinvaror alltså!

Alla förstås inte lika hela som dessa, men sakta lagas och restaureras fler och fler.

Stenhård terrakotta! Det är därför allt är så välbevarat. Det finns olika blandningar och ännu har man inte listat ut exakt hur man gjorde för att skapa denna beständiga lera.

Gammal terrakotta mals sönder till sand för att sedan användas vid restaureringen.

Alla figurer var målade, men när de olika schakten öppnas och ljus och syre kommer in försvinner färgen snabbt. Därför avvaktar man med att öppna vissa delar av området, i väntan på att vetenskapen ska lösa detta problem.

Här återfinns officerarna. De är utan vapen. Kejsaren litade inte på sina egna, närmaste män.

Här återfinns turisterna!

Köpa eller inte köpa, det är frågan?
Här gäller det terrakottafigurer med äkthetsintyg.

Åke hälsar på en av de bönder som var med 1974 och hittade gravarna.

I montrar runt om finns restaurerade figurer för närmare beskådan. Här en bågskytt.

Jade, jade, jade i olika färger och former. Se även de två följande bilderna. Jade anses vara hälsobringande och medföra lycka. I bergen runt om utvinns jade än idag. Tillgången till jade var en av anledningen av kejsaren valde att förlägga sin grav här.

Köpa eller inte köpa, det är frågan? Denna gång gäller det jade förstås.

Xians stadsmur

Xians stadsmur är intakt än idag. Den är 14 km lång och bildar en rektangel runt den gamla stadskärnan. Den byggdes 1370 under den förste Mingkejsaren. Den är 12 meter hög och på vissa ställen 18 meter tjock. Imponerande! Vi hyrde cyklar, jag en vanlig och Inger och Åke en tandem, och vi hann se en hel del av muren och omgivningarna innan det var dags att åka tillbaka till flygplatsen. För tillfället går det inte att lägga till någon bildtext, men bilderna berättar det mesta ändå.

Xian idag
I staden bor idag ca 8 miljoner invånare och den växer med rekordfart. Det var nästan skrämmande att se alla pågående byggen av skyskrapor. Många ännu tomma, men väl tänkta för en massa inflyttande kineser. Om de nu har råd, vilket vår guide Anna var tveksam till. Kolkraftverket sprutade ut rök och ångor av olika slag och staden låg i dimma. Troligen berodde det både på vädret och luftföroreningarna.