Tänkte ändå att vi har det så bra på alla sätt och vis. Hade nyss samtalat med sjuksköterskan som gav mig sprutorna. Hon berättade på god engelska att hennes lön är så låg att hon inte kan betala av sina studieskulder eller hjälpa sina föräldrar, som börjar bli gamla. Pga enbarnspolitiken är hon förstås ensam om ansvaret. Hon berättade också att hon tidigare arbetat på ett Kinesiskt sjukhus där de ofta avvisat svårt sjuka patienter pga att de inte kunde betala sjukhusräkningen. Hon drömmer om att flytta utomlands och arbeta och få en bra lön. Då vill hon köpa ett hus och ta dit sina föräldrar. Så här det för de flesta kineser, tror jag. Undrar vart det kommer att leda? Vem med utbildning och möjligheter vill stanna i Kina om de ekonomiska villkoren inte ändrar sig?
Jag samtalade också lite med den amerikanska läkaren som jag fick besöka innan jag kunde få mina sprutor. Hon har varit i Beijing med sin familj i 3,5 år. Under denna tid har hon sett hur priserna ökat markant, trafiken intensifierats (vilket märktes tydligt när jag tog bussen hem igen - trafiken stod nästan helt stilla på flera ställen och bilköerna blev snabbt mycket långa) och luftföroreningarna blivit sämre. Hon frågar sig själv ibland varför de stannar. Men det är ju lätt att resa, sa hon. Då menade hon inte inom Kina utan till andra sydostasiatiska länder. Precis så tänker vi också. För Kina och kineserna är ett komplicerat land och folk - det var vi båda överens om. Mentaliteten och kulturen här är svår att förstå sig på. Kommer man till andra länder i närområdet är människorna mycket öppnare och "gladare". "Att förlora ansiktet" för en kines är inte tänkbart och därför talar de sällan klarspråk eller medger att de kan ha fel i någon fråga. Heller lindar de in allt i komplicerade resonemang, som vi andra inte riktigt kan begripa. Och därmed blir allt ännu mer komplicerat.
När jag kom tillbaka till Park Avenue, där vi bor, upptäckte jag att de hade satt upp många nya skyltar utanför och inom området. Grindarna för inpasserande bilar var också stängda, vilket de inte brukat vara. Vad händer här, tänkte jag? Utökad kontroll och övervakning?
Jag har försökt att slå upp ordet solicitation och funnit följande översättningar:
Bön, anropande, påkallande, hemställande
Används i följande sammanhang:
an entreaty addressed to someone of superior status
eller request for a sum of money (as in church)
eller the act of enticing a person to do something wrong (as an offer of sex in return for money)
En synonym ska vara:
allurement = lockbete
Vad är det vi inte för göra?
Be om något,anropa någon, samla in kollekt, sälja sex eller utgöra ett lockbete?
Hjälp mig om ni kan! :)
Min son Robert gav en trovärdig förklaring. Skylten är nog riktad till de som inte bor i ert område och förbjuder försäljning via dörrknackning.
SvaraRaderaSjälv tror jag mest på ett av dina förslag, och tycker ni skall samla in kollekt så lite som möjligt :-)
Förbud mot försäljning och tigeri.
SvaraRaderaIza