Museiväder igen

Under januari månad har vi plågats mycket av den förorenade luften i Beijing. Luftvärdena har varit och är katastrofala. Idag har vi dessutom underkylt regn och ute är det blixthalka. Is överallt!

Efter att ha hållit mig hemma några dagar kände jag ändå att jag måste lämna lägenheten för en stund, så jag halkade mig iväg de ca 500 metrarna till Art Museum of Beijing Fine Art Academy. Jag har varit där en gång tidigare med en väninna och vi hade egentligen planerat att gå dit tillsammans idag igen, men p g a halkan kunde hon tyvärr ta sig hit idag.

Förra gången vi var där såg vi bl a en massa fina bilder av konstnären Li Keran med vattenbufflar som centralt motiv.


Här får nu först veta lite mer om detta djur:
I Kina har det tåliga arbetsdjuret vattenbuffel haft mycket stor betydelse för jordbruket och försörjningen, fram för allt söder om Gula floden. Traktorn börjar i viss utsträckning på sina håll ersätta buffeln. Men det är egentligen bara buffeln som klarar att dra plogen över de vattenfyllda risfälten.
Vattenbuffeln blir nästan två meter hög och tjurarna kan väga över 800 kg, korna något mindre. Med de breda klövarna klarar sig buffeln bra i sanka och gyttjiga trakter. Den lever fr a i fuktiga miljöer, t ex längs floder, i träskmarker och i sumpskogar. Buffeln är lätt att tämja och har varit husdjur i minst 3000 år!

När jag kom dig idag hade de bytt utställning och nu var temat kalligrafi. Det fanns ingen information alls på engelska, så jag fick gå runt och titta och fundera alldeles på egen hand. Tyvärr kan jag inte läsa kinesiska och har därför ingen aning om vad det står på dessa bilder. Texter, dikter, propaganda? Jag vet inte. Konstaterade att just dessa kalligrafier var gjorde under 1950-och 60 talet. Undrar vad dessa konstnärer tänkte då? Hur hade de det i Maos Kina när Det stora språnget genomfördes och många människor led och dog av svält och under den uppseglande Kulturrevolutionen. Och hur var det i Sverige på 50- och 60 talet? Minns ni? Det känns som mycket länge sedan . . .

Den Kinesiska skriftens historia
Hur gammal är den Kinesiska skriften?
Det har hittats sköldpaddeskal i Kina som är 8 600 år gamla med 11 symboler som "har likheter med skrivtecken". Det finns även en 8 000 år gamla inristning i en grotta i Kina av ungefär samma kvalité. Om detta är Kinesisk text eller inte är forskarna inte överens om. Dock har det hittats en del 4 800 gamla ben och sköldpaddeskal med skrivtecken som definitivt har kopplingar till dagens skiftspråk. Dessa fynd kallas Orakelben.

För ca 1 800 är sedan så intog skrivtecknen det utförande som de har idag. Den sk Standardskriften 楷书 (kǎishū) tog form. Mer eller mindre är det så här Kinesiska skrivtecken ser ut idag.

Det sista(?), eller i alla fall senaste förändringen av de Kinesiska skrivtecknen gjordes under 1900-talet då de Förenklade skrivtecknen 简体字 (jiǎntǐzì) skapades för att göra det enklare att skriva fort. Förändringen innebär enkelt uttryckt att en del frekvent använda komplicerade tecknen fick färre streck och enklare utförande.

Det var jag och ca 15-20 personal som hade glädjen att njuta av detta vackra museum idag. Undrar vad den sysslolösa personalen gör hela dagarna? Eftersom de inte kan någon engelska kunde vi inte prata med varandra.

Alla målningar har en eller flera röda stämpeltryck, det kan vara konstnärens namn och olika välgångsönskningar. Tänk att stämplarna betyder så mycket här än idag! Dokument av alla de slag ska alltid förses med en eller flera stämplar för att bli giltigt.

För ca 2 500 år sedan började det bli populärt att göra stämplar och sigill, och då började Stämpelskrift 篆书 (zhuànshū) användas Denna skrift användes högfrekvent i ca 500 år, men lever kvar är i dag och man ser den oftast form av stämplar och logotyper.

På de två översta våningarna i detta museum finns en permanent utställning med just stämplar. Här får ni se några:

Nu är det dags för mig att packa. Ska åka till Zhangjiakou i eftermiddag för att i morgon delta i en nyårsfest för Volvoanställda med familjer. På söndag ska vi åka slalom i en skidort några mil norr om ZJK. Till Beijing kommer jag inte åter förrän på tisdag! Tur är det! :)