Hoi An

Tre mil söder om Da-Nang vid Thu Bonfloden ligger Hoi An. Under många århundraden var detta en viktig hamnstad, men under 1800-talet kom uppslamningen av floden att sätta stopp för utvecklingen och Hoi An blev en avkrok. Resultatet blev en förtjusande, välbevarad gammal stad som ingår i Unescos världsarvslista.

Hit åkte vi en morgon och strövade sedan omkring i flera timmar och njöt av den gamla, fina staden. Vi hann även med en dryg timmes båttur på floden.

Gatukök.

Gatubild från Hoi An.

Mycket försäljning här av både kläder, hattar och souvenirer. Staden är även känd för sina skräddare.

Det ska börjas tidigt om man ska lyckas att göra affärer . . . :)

Ingången till gammalt hus med innegård sett från gatan.

Här tillbes och hedras de lokala andarna/gudarna.

Lyktor i alla tänkbara färger och former.

Fattig kvinna på floden som bad om pengar.

Huvudskulpturer gjorda av trärötter.

Floden Thu Bon.

Brygga för lastning och lossning av varor till matmarknaden strax intill.

Vår alldeles egna båtförare.

Fiskare på floden. De kastar ut sina fångstnät och drar sedan in dem. Dessa fiskade för turisterna och fick sedan en slant av oss.

Fiskebåtar i en lugn vik.

Liten, rund båt/balja som man ser överallt. Används för att transportera nät och fiskeredskap i.

Hus efter flodkanten, både ovan och nedan.

Bananer på väg att mogna.

Ingång till ett av de ska kinesiska samlingshusen. Vackra hus som en gång i tiden var viktiga mötesplatser för de kinesiska köpmännen och deras familjer/släkter som bodde/bor här.

Dessa sk samlingshus är mycket vackra och hade en tempelliknande inredning, men var alltså inga religiösa byggnader i första hand. Även om här även förekom religiösa ceremonier.

Fler interiörer från några av dessa samlingshus.

Här i Vietnam fäller vissa träd sina blad och knoppas på en och samma gång.

Lysande gula Krysantemumblommor finns överallt och verkar vara nyårsblomman framför alla andra.