fredag 30 augusti 2013

Lugou Bridge 卢沟桥 - Marco Polo bron

Vädret är gott i Beijing just nu. Soligt och klart och många dagar med bra luft!

Den här luftappen visar ett värde på 29 - det bästa jag varit med om!

Den här appen visar värdet 0 - inte trovärdigt alls. Men hur ska man veta egentligen vad som stämmer här i Kina?


Igår gjorde vi en härlig utflykt till sydvästra Beijing. Kersti, Afsi, Anna Karin och jag åkte till Marco Polo bron. Det är en av de allra äldsta bevarade byggnaderna i Beijing och heter egentligen Luguo Bridge 卢沟桥. För västerlänningar är den nog mer känd som "Marco Polo Bridge" efter att Marco Polo beskrivit den som:
"so fine indeed, that it has very few equals in the world."





Luguo Bridge färdigställdes redan år 1192, så den är alltså med än 800 år gammal. Längs sidorna av den 267 meter långa bron finns hundratals stenstatyer av lejon. Varje lejon har ett helt individuellt utseende, och det finns även mindre lejon "gömda" jämte de större. Totalt är det ca 500 lejon att hitta för den som orkar räkna. Åldern på lejonen varierar. En del är lika gamla som bron, men många är från YuanMing- och Qing-dynastin.







Delar av "körbanan" på bron är renoverad, men mycket av originalstenarna finns kvar, och det är minst sagt djupa hjulspår i stenarna efter många hundra års användande.


Tänk hur många fötter som genom århundradenas gång trampat på dessa stenar!


Som alltid på våra utflykter har vi mycket trevligt och vi tar ofta med egen matsäck. Denna gång hittade vi en skön rastplats vid flodkanten bredvid bron. För att komma dit fick vi följa en liten, fin bygata.





Idag var det skolstart för många kinesiska barn och gatan var fylld av glada, bubblande
 och förväntansfulla skolbarn i olika åldrar.


För kineser förknippas bron mycket med att det var här som kriget mot Japan bröt ut "på riktigt" 7 juli 1937. Incidenten har många namn, t ex 七七事变 eller "Marco Polo Bridge Incident". Precis vid brons östra slut finns försvarsborgen "Wanping City" 宛平城, och det var den som japanerna intog vilket blev startskottet för kriget.

Wanping City är en liten "stad" från början av Ming-dynastin som är helt omsluten av försvarsmurar och är helt intakt även idag. Inne i "staden" finns lite affärer, men den tyngsta attraktionen är Krigsmuseet (gällande kriget mot Japan) som ger en ganska tydlig bild av varför så många kineser fortfarande har ett så stort hat mot Japan än i dag.

Museet heter:
Museum of the War of Chinese People´s Resistance against Japanese Aggression.




Här fanns många bilder och beskrivningar av allt det hemska som hände i Kina under 1930-talet och fram till krigsslutet 1945. Trots att jag kanske inte helt håller med om beskrivningarna och förklaringarna om världshändelserna så som de gavs här, kan man bara konstatera att krig är fruktansvärt och hemskt var och när de än sker. Då som idag.

torsdag 29 augusti 2013

Bike Beijing & Jing Ju & Middle Route of Switchback Great Wall

Nu när min kusin Anna Karin är här passar vi på att göra både för mig kända och nya saker. Det är roligt att ha besök och att på nytt få se Kina och Beijing med andra ögon. Här kommer några smakprov från vår vecka:

Välkomstdrink på balkongen - Roland fotade.

Cykeltur med Bike Beijing runt bland hutonger under Sallys fina ledning.

Paus framför fin ingång till en av alla courtyards som inne finns bland hutongerna.

Cykelturen avslutades med ett varv runt Förbjudna staden. Här ser ni ett av hörnvakttornen.

Vi har förstås besökt Himmelska Fridens torg, som just denna måndag var avstängt! Så vi fick, liksom alla andra, gå på en gata vid sidan om. Det var väl finare gäster än vi på plats denna dag!?! Anna Karin har även gjort en egen dagsutflykt med ett reseföretag för att besöka Förbjudna staden, Sommarpalatset och Temple of Heaven.


Igår var vi på Pekingopera - Jingju - en speciell scenkonst som finns bara här.

Kännetecknande för jingju är ett hårt stiliserat uttryck där gestikpantomim, sång och recitativ blandas.[1] Två undergenrer avtecknar sig: den krigiska, akrobatiskaWu samt den konstfulla, poetiska Wen. Jämfört med sydkinesisk opera ter sig jingju högljudd, med frekvent användning av slaginstrument, gäll sång och det gälla instrumentet jinghu, en mindre variant av stränginstrumentet erhu. I kraft av nationalopera med historisk utgångspunkt i Peking uppfattas ibland pekingopera som synonymt med kinesisk opera.Operastyckenas handling bygger ofta på kinesiska myterlegender och historiska episoder. Det finns en fast uppsättning rolltyper. Till dessa hör Sheng, männen,dan, kvinnorna, chou, clownerna, och jing, de målade ansiktena.



Och visst var det speciellt och ganska enformigt och gnälligt! Tyckte jag i alla fall. )







Idag har vi varit på en härlig vandring med Beijing Hikers, Middle Route of Switchback Great Wall. Vi åkte buss norrut och vandrade bland bergen. Solen lyste och det det blåste ganska kraftigt, så det gällde att "hålla hårt i hatten".







Bland de frodigt gröna bergen mognar nu vildfruktträden. Här ser ni några små vildäpplen.

lördag 24 augusti 2013

Cool Valley

Idag, lördag, tog vi oss ut ur jättestaden genom att åka på utflykt till Cool Valley - Qing Liang Gu - norr om Beijing. Vi åkte med CCC, China Culture Center, som är en av flera organisationer som anordnar aktiviteter och utflykter för turister och i staden boende utlänningar.

Cool Valley - det lät lockande tyckte vi denna varma Beijingtid. Men med 32 plusgrader i skuggan och säkert närmare 40 i solen efter bergsidan så blev det inte så svalt precis. Men härligt ändå att komma ut i naturen och få se berg, grönska och vatten. Vattenfallen var dock inte så imponerande idag, värmen och torkan gör förstås sitt även uppe i bergen.

Cool Valley visade sig vara ett populärt utflyktsmål och här var gott om glada och ganska högljudda kineser som vandrade, badade och/eller åkte gummiflotte.












När det var dags att ta sig ner igen från bergstoppen tog vi marmorrutschbanan! Med "rumpskynken" och handskar gick det bra att moderera farten och det fläktade gott på nerfärden! :)







Tillbaka i Beijing gick vi hem genom Chaoyang Park och njöt av folklivet och de snart överblommade Lotusblommorna.


Lotusfrökapsel

Badlivet i parkens poolområde är i full gång och här trängs tusentals badglada kineser.
Andra spelar fotboll, pingis, tennis, basket eller vilar sig i skuggan under alla vackra träd.



onsdag 21 augusti 2013

Culinary Market Tour

Dagen har varit intensiv och omväxlande och jag berättar om den genom mina bilder.


Klockan 8 i morse gav jag mig iväg för att ta mig till The Hutong, där jag skulle delta i en matkurs. Jag hade glömt att det är rusningstid i Beijing vid denna tid och fick börja med att stå i kö för att ta mig in i tunnelbanetåget. Kom inte med första tåget, men lyckades tränga mig in i nästa tåg.

Det är fullkomligt proppat med folk vid denna tid och det är bara att trycka sig in och sen försöka överleva i trängseln.

Det är köer överallt, även i rulltrappan som går mellan våningarna på stationerna. Ibland får man vänta länge för att komma upp. Fast visst kan man gå i trappan, om man orkar i värmen. Jag vill passa på att berätta att det är mycket fräscht och lugnt hela tiden, ingen aggressiv trängsel eller skrik och skrän. Folk här är vana vid att vara många jämt och numera är de även bra på att köa.


Trots att resan tog lite längre tid än vad jag hade planerat hann jag fram i tid till kursplatsen i centrala stan. I ett hutongområde ligger The Hutong-kontoret, som ordnar kurser och aktiviteter för västerlänningar. Här nedan ser ni Sophia, kursledaren, och en tysk kvinna som också var med på turen. Vi var bara två deltagare och det gav utrymme till många frågor och diskussioner. 



Tofu i många olika former, smaker och konsistenser, mestadels gjorda på sojabönor.  Synd att jag inte gillar tofu. Nyttig och billig mat. Får försöka igen. Det gröna längst bak är dock tång.

Purjolök äter man i massor här, likaså vitlök som inte är lika stark i smaken som hemma, ingefära (ovanför vitlöken) ligger i drivor och använda flitigt i det kinesiska köket. Mest i färsk form, men torkad och inlagd.

De flesta grönsakerna kommer från odlingar runt om Beijing. Annat hämtas från södra Kina och några få varor från utlandet. Allt rensas och/eller tvättas före försäljning. Det finns gott om arbetskraft i Kina . . .

Kinesisk blomkål är större och krispigare än den vi är vana vid. Kan det möjligen beror på alla kemikalier och tillsatser som används? Många nya varianter av kända grönsaker och frukter odlas också fram. Just nu är det tomatsäsong och de är jättegoda!

Lotusroten används som rotfrukt i olika grönsaksgrytor och har inte så stark smak.

Skott av vattenbambu.

Det här är squach! Säljs i bitar.

Nu har vi kommit till köttavdelningen - här är disken med grisskinn, gristarmar, grislungor, grishjärtan och gris . . . Här äter man allt från djuren.

Ska det vara hönsfötter till middag? Eller hönshälar kanske?

Varför inte ett halvt grishuvud?

Nudlar bakas på plats och görs i många olika former, precis som vi gör med pasta. Här kan man också köpa färdig deg i småbitar till dumplings. Många av dagens kineser har svårt att hitta tid för den traditionella matlagningen, precis som vi.

Ångbakade bullar, vissa med fyllning andra med bara bröd. Smakar just ingenting.
Bröd är de inte bra på i Kina alls.

Bönor, bönor och mera bönor. Så många sorter. Ska försöka mig på att köpa olika sorter
och pröva i matlagningen.

Ris, ris och mera ris. Riset från norra Kina anses vara det bästa. Kanske för att de där bara har en skörd per år och riset därmed hinner bli matigare och nyttigare? Det gula är majsmjöl,
malt i olika finhetsgrader.

Lotusfrön

Så alla dessa ägg! Det finns många olika sorters hönsägg, men här ser ni färdigkokta gåsägg samt till vänster små okokta . . . ja, ni vet. Just nu har jag glömt vad de heter! Vaktelägg!

Det finns muslimer även i Kina och här kan de köpa lamm- och fårkött slaktat på önskat sätt.

Fisk- och skaldjursavdelningen är stor och de flesta varorna ligger i vatten för att hållas så fräscha som möjligt. Det finns ju inga kyldiskar och det varmt inne på marknaderna må ni tro. Vad tror ni om sniglarna ovan?
Så har vi det där med soja. På denna marknad fanns inte så många sorter som det gör i de större mataffärerna, men ändå flera att välja på. Ljus sojasås, mörk, soja för kött och för fisk och soja för . . .  Vår kursledare sa att även hon hade svårt att välja bland det stora utbudet.

De flesta fiskarna kommer från floderna runt om Beijing där de vuxit upp i stora fiskeodlingar. Nästa gång ska jag försöka på tag i insjöabborre. Bara jag kommer ihåg vad det heter på kinesiska! För på matmarknaderna talar ingen engelska och det finns heller ingen skriftlig information som jag kan förstå.







Det sista vi tittade på var alla glasnudlarna, men nu var mitt huvud överfullt av information och dessutom började jag få bråttom. Jag och Kersti var nämligen hembjudna på lunch till Afsi idag och det tar ju tid att förflytta sig här. Men jag kom i tid och fick en underbar persisk lunch!!! :) Afsi kommer ursprungligen från Iran, men har bott länge i Sverige och numera i Kina. Det blev väl en kul avslutning på denna kinesiska marknadsmorgon? Nåväl, kinamat kommer jag att hinna äta många gånger till.




Här ser ni Afsi och Kersti i köket. Till slut vill jag berätta att nu är det tid för Lotusen att blomma och den ser man både i floderna, kanalerna och sjöarna här i Beijing. Så jag avslutar med en vacker bild på en Lotusblomma, tagen av Pär, en Volvobekant.