Varmt i Kina

Nu har vi varit här i drygt en vecka och det mesta börjar kännas hemvant. Men varmt är det så det räcker till, ca 32-35 plusgrader varje dag. Förra veckan var varm, fuktig och gråmulen - det är lika varmt denna vecka, men soligt och klart och den värmen klarar jag bättre än den fuktiga.

Förra veckan var jag ute på stan en dag, men det var nästan för jobbigt. Svetten rann om mig även när jag satt stilla och tittade på denna pojke. Hade god lust att göra som han!

Fördelen med de varma dagarna är förstås de underbara kvällarna, här råder ännu så länge "tropisk natt" för jämnan, dvs det är mer än 20 grader varmt. I lördags kväll satt vi på vår balkong och njöt och gladde oss att att vi troligen har en lång, fin och varm höst framför oss. Fast det beror förstås på hur luftföroreningarna kommer att bli . . .

I sydvästra Kina råder torrkatastrof och i nordost är det översvämningar. Precis som på andra ställen i världen verkar det bli allt vanligare med extrema väderförhållanden. Oroande, tycker jag.

Jag tänker allt oftare på hur svårt det är att tränga in i och förstå ett land och en kultur när man inte kan språket. Jag kan ju varken tala, förstå eller läsa kinesiska/mandarin, mer än de allra vanligaste fraserna. Det är tråkigt och bidrar till att jag inte kan hänga med i vad som händer här varje dag och vad människorna i allmänhet tycker och tänker. 

De första dagarna har jag ägnat åt att ta kontakt med de Beijingvänner som finns kvar och lite ärenden av olika slag. Jag försöker också vara Lena, som just flyttat hit, lite behjälplig och idag har vi varit på Carrefour, ett av alla de enorma varuhusen som finns stan. Här tror jag man kan hitta det mesta att köpa, vad det än är du söker, och dessutom många varianter av samma vara. Galgar till exempel! :)

Här ser ni Lena, som köper köttfärs. Som ni ser liknar det vilket storköp som helst. Så är det ju ofta i de större affärerna, bara lite svårare att läsa på förpackningarna. Tur att det finns bilder på en del! Men ytterligheterna finns alltid nära i Beijing, bredvid tjusiga affärsområden och marknader bor en hel del människor så som på bilden nedan.

På parkeringsplatsen bredvid Pearlmarket finns dessa enkla skjul. Det känns fortfarande konstigt/orättvist att se detta. Undrar om Kina kommer att lyckas att utjämna de stora inkomstskillnaderna?

Roland hälsar från Zhangjiakou att han numera bor på Zhangjiakou International Hotel under veckorna och att det är modernare och anpassat även för västerlänningar. Men det förstås - det har inte samma "kinesiska charm" som Baolong. :) Han hälsar också att han inte kommer att sakna de sega bussturerna mellan Beijing och ZJK, när vår tid här är över. Både i fredags på väg hem och idag på väg tillbaka satt de länge fast i långa bilköer.

Jag ska strax ta hissen upp till Lena på våning 30 och se om jag kan lära henne lite om bildhantering på datorn. Trevligt med en vän i huset!