onsdag 21 augusti 2013

Culinary Market Tour

Dagen har varit intensiv och omväxlande och jag berättar om den genom mina bilder.


Klockan 8 i morse gav jag mig iväg för att ta mig till The Hutong, där jag skulle delta i en matkurs. Jag hade glömt att det är rusningstid i Beijing vid denna tid och fick börja med att stå i kö för att ta mig in i tunnelbanetåget. Kom inte med första tåget, men lyckades tränga mig in i nästa tåg.

Det är fullkomligt proppat med folk vid denna tid och det är bara att trycka sig in och sen försöka överleva i trängseln.

Det är köer överallt, även i rulltrappan som går mellan våningarna på stationerna. Ibland får man vänta länge för att komma upp. Fast visst kan man gå i trappan, om man orkar i värmen. Jag vill passa på att berätta att det är mycket fräscht och lugnt hela tiden, ingen aggressiv trängsel eller skrik och skrän. Folk här är vana vid att vara många jämt och numera är de även bra på att köa.


Trots att resan tog lite längre tid än vad jag hade planerat hann jag fram i tid till kursplatsen i centrala stan. I ett hutongområde ligger The Hutong-kontoret, som ordnar kurser och aktiviteter för västerlänningar. Här nedan ser ni Sophia, kursledaren, och en tysk kvinna som också var med på turen. Vi var bara två deltagare och det gav utrymme till många frågor och diskussioner. 



Tofu i många olika former, smaker och konsistenser, mestadels gjorda på sojabönor.  Synd att jag inte gillar tofu. Nyttig och billig mat. Får försöka igen. Det gröna längst bak är dock tång.

Purjolök äter man i massor här, likaså vitlök som inte är lika stark i smaken som hemma, ingefära (ovanför vitlöken) ligger i drivor och använda flitigt i det kinesiska köket. Mest i färsk form, men torkad och inlagd.

De flesta grönsakerna kommer från odlingar runt om Beijing. Annat hämtas från södra Kina och några få varor från utlandet. Allt rensas och/eller tvättas före försäljning. Det finns gott om arbetskraft i Kina . . .

Kinesisk blomkål är större och krispigare än den vi är vana vid. Kan det möjligen beror på alla kemikalier och tillsatser som används? Många nya varianter av kända grönsaker och frukter odlas också fram. Just nu är det tomatsäsong och de är jättegoda!

Lotusroten används som rotfrukt i olika grönsaksgrytor och har inte så stark smak.

Skott av vattenbambu.

Det här är squach! Säljs i bitar.

Nu har vi kommit till köttavdelningen - här är disken med grisskinn, gristarmar, grislungor, grishjärtan och gris . . . Här äter man allt från djuren.

Ska det vara hönsfötter till middag? Eller hönshälar kanske?

Varför inte ett halvt grishuvud?

Nudlar bakas på plats och görs i många olika former, precis som vi gör med pasta. Här kan man också köpa färdig deg i småbitar till dumplings. Många av dagens kineser har svårt att hitta tid för den traditionella matlagningen, precis som vi.

Ångbakade bullar, vissa med fyllning andra med bara bröd. Smakar just ingenting.
Bröd är de inte bra på i Kina alls.

Bönor, bönor och mera bönor. Så många sorter. Ska försöka mig på att köpa olika sorter
och pröva i matlagningen.

Ris, ris och mera ris. Riset från norra Kina anses vara det bästa. Kanske för att de där bara har en skörd per år och riset därmed hinner bli matigare och nyttigare? Det gula är majsmjöl,
malt i olika finhetsgrader.

Lotusfrön

Så alla dessa ägg! Det finns många olika sorters hönsägg, men här ser ni färdigkokta gåsägg samt till vänster små okokta . . . ja, ni vet. Just nu har jag glömt vad de heter! Vaktelägg!

Det finns muslimer även i Kina och här kan de köpa lamm- och fårkött slaktat på önskat sätt.

Fisk- och skaldjursavdelningen är stor och de flesta varorna ligger i vatten för att hållas så fräscha som möjligt. Det finns ju inga kyldiskar och det varmt inne på marknaderna må ni tro. Vad tror ni om sniglarna ovan?
Så har vi det där med soja. På denna marknad fanns inte så många sorter som det gör i de större mataffärerna, men ändå flera att välja på. Ljus sojasås, mörk, soja för kött och för fisk och soja för . . .  Vår kursledare sa att även hon hade svårt att välja bland det stora utbudet.

De flesta fiskarna kommer från floderna runt om Beijing där de vuxit upp i stora fiskeodlingar. Nästa gång ska jag försöka på tag i insjöabborre. Bara jag kommer ihåg vad det heter på kinesiska! För på matmarknaderna talar ingen engelska och det finns heller ingen skriftlig information som jag kan förstå.







Det sista vi tittade på var alla glasnudlarna, men nu var mitt huvud överfullt av information och dessutom började jag få bråttom. Jag och Kersti var nämligen hembjudna på lunch till Afsi idag och det tar ju tid att förflytta sig här. Men jag kom i tid och fick en underbar persisk lunch!!! :) Afsi kommer ursprungligen från Iran, men har bott länge i Sverige och numera i Kina. Det blev väl en kul avslutning på denna kinesiska marknadsmorgon? Nåväl, kinamat kommer jag att hinna äta många gånger till.




Här ser ni Afsi och Kersti i köket. Till slut vill jag berätta att nu är det tid för Lotusen att blomma och den ser man både i floderna, kanalerna och sjöarna här i Beijing. Så jag avslutar med en vacker bild på en Lotusblomma, tagen av Pär, en Volvobekant.







måndag 19 augusti 2013

Varmt i Kina

Nu har vi varit här i drygt en vecka och det mesta börjar kännas hemvant. Men varmt är det så det räcker till, ca 32-35 plusgrader varje dag. Förra veckan var varm, fuktig och gråmulen - det är lika varmt denna vecka, men soligt och klart och den värmen klarar jag bättre än den fuktiga.

Förra veckan var jag ute på stan en dag, men det var nästan för jobbigt. Svetten rann om mig även när jag satt stilla och tittade på denna pojke. Hade god lust att göra som han!


Fördelen med de varma dagarna är förstås de underbara kvällarna, här råder ännu så länge "tropisk natt" för jämnan, dvs det är mer än 20 grader varmt. I lördags kväll satt vi på vår balkong och njöt och gladde oss att att vi troligen har en lång, fin och varm höst framför oss. Fast det beror förstås på hur luftföroreningarna kommer att bli . . .



I sydvästra Kina råder torrkatastrof och i nordost är det översvämningar. Precis som på andra ställen i världen verkar det bli allt vanligare med extrema väderförhållanden. Oroande, tycker jag.

Jag tänker allt oftare på hur svårt det är att tränga in i och förstå ett land och en kultur när man inte kan språket. Jag kan ju varken tala, förstå eller läsa kinesiska/mandarin, mer än de allra vanligaste fraserna. Det är tråkigt och bidrar till att jag inte kan hänga med i vad som händer här varje dag och vad människorna i allmänhet tycker och tänker. 

De första dagarna har jag ägnat åt att ta kontakt med de Beijingvänner som finns kvar och lite ärenden av olika slag. Jag försöker också vara Lena, som just flyttat hit, lite behjälplig och idag har vi varit på Carrefour, ett av alla de enorma varuhusen som finns stan. Här tror jag man kan hitta det mesta att köpa, vad det än är du söker, och dessutom många varianter av samma vara. Galgar till exempel! :)






Här ser ni Lena, som köper köttfärs. Som ni ser liknar det vilket storköp som helst. Så är det ju ofta i de större affärerna, bara lite svårare att läsa på förpackningarna. Tur att det finns bilder på en del! Men ytterligheterna finns alltid nära i Beijing, bredvid tjusiga affärsområden och marknader bor en hel del människor så som på bilden nedan.



På parkeringsplatsen bredvid Pearlmarket finns dessa enkla skjul. Det känns fortfarande konstigt/orättvist att se detta. Undrar om Kina kommer att lyckas att utjämna de stora inkomstskillnaderna?

Roland hälsar från Zhangjiakou att han numera bor på Zhangjiakou International Hotel under veckorna och att det är modernare och anpassat även för västerlänningar. Men det förstås - det har inte samma "kinesiska charm" som Baolong. :) Han hälsar också att han inte kommer att sakna de sega bussturerna mellan Beijing och ZJK, när vår tid här är över. Både i fredags på väg hem och idag på väg tillbaka satt de länge fast i långa bilköer.

Jag ska strax ta hissen upp till Lena på våning 30 och se om jag kan lära henne lite om bildhantering på datorn. Trevligt med en vän i huset!




måndag 12 augusti 2013

Åter i Beijing

Efter en helt underbar sommar i Sverige är vi nu åter i Beijing. Känns både konstigt och hemvant.

Resan hit blev krånglig då vi upptäckte att vår flight inte längre fanns när vi skulle checka in på Arlanda! Men vi lyckades köpa andra biljetter direkt och via Istanbul kom vi hit bara sex timmar senare än förväntat.

Beijing mötte oss först med en sur och seg passkontrollant - alla dessa kontroller! - och sen med åska och ösregn. Det är fortsatt varmt, fuktigt och grått, precis som förra sommaren, men nu vet jag att det kommer en lång och skön höst efter detta och då känns det ganska ok.

Roland åkte tidigt i morse till ZJK och den första arbetsdagen verkar ha varit ok. Den största nyheten är nog den att Volvofolket nu bor på ett nybyggt hotell, som ligger mycket nära det nuvarande kontoret (de ska ju senare flytta till ett kontor vid fabriken ca 2 mil utanför Zjk). På detta hotell verkar de ha förstått att det är bra att tillmötesgå gästernas önskemål. Goodbye Baolong Hotel. Vi kommer inte att glömma dig. :)

Jag själv har en häftig jetleg och borde sova som en stock nu - förhoppningsvis rättar det till sig under veckan.

Tre av mina bästa vänner i Beijing finns inte längre här. De flyttade hem under sommaren, vilket känns tråkigt. Sådan är tillvaron här - dvs föränderlig. Men andra finns kvar och nya tillkommer. I samma hus som vi, fem vångar högre upp, bor nu Lena och Håkan Larsson från Lerdala/Skövde. Håkan ska arbeta i Zjk och Lena ska pröva på livet som lyxhustru. Det är roligt att ha dem här och kunna hjälpa dem en del på deras väg in i livet i Beijing. Det känns också skönt att vi inte längre är vid denna startpunkt. De var stressigt och komplicerat ett tag i början, men nu känns det ganska lugnt. 

Jag hoppas kunna ge er många nya och intressanta inlägg under våra kommande och sista nio månader i Kina. I början av maj nästa år flyttar vi ju hem igen.

Avslutar med en bild från stranden i Bråbacka utanför Tibro. Där har vi vårt sommarställe och där vi tillbringade tre fina veckor tillsammans denna sommar.







måndag 17 juni 2013

Sommarlov

Nu tar bloggen och jag sommarledigt. I morgon bitti åker jag hem till Sverige och stannar till den 10:e augusti.  Då återvänder Roland och jag till Beijing för att fortsätta vårt Kinaliv i ytterligare ca 9 månader.

Jag önskar er alla en skön sommar och återkommer i augusti med fler inlägg om livet i Kina.

Åsa & Roland




söndag 16 juni 2013

Heliga sjöar och Lhasa igen

Efter Mount Everest gick det utför för oss, men inte enbart för på väg tillbaka till Lhasa passerade vi ett par bergspass som låg över 5000 möh. Vi åkte på nytt genom ett bergigt och kargt landskap och passerade byar, åkrar och herdar. Vi stannade bl a vid en kvarn där man fortfarande mal mjöl med vattenkraft och kvarnstenar och vi besökte en underbart vacker helig sjö.


I Tibet får bönderna ofta gå och även bära stora bördor. En del använder åsnor eller magra hästar och enkla vagnar. Några har små motordrivna fordon och motorcyklar. Det är dock svårt att få tag på bränsle ibland då de kineisska myndigheterna drar in detta i sin rädsla för självbränningar och andra protester.

Sten finns det gott om i Tibet och därför finns det ett oändligt antal stenformationer uppbyggda av människor, både som heliga platser och andra minnesmärken. Här finns också miltals av stenmurar och många djurstängsel är uppbyggda av stenar.


Denna man är 60 år, men ser mycket äldre ut. Det är inte han som är mjölnare, han bara vaktar kvarnen medan mjölnaren är ute och försöker rensa bäcken från gräs som fastnar i kvarnhjulen.


Här finns en stor damm och ett kraftverk. Undrar hur det ska gå med det och med alla bönder som är beroende av samma vatten nu när vattnet från glaciärerna börjar sina.

I sjön Yamdrok tror man att det bor ett stort antal gudar och gudinnor varför man ser den som helig. Man får inte röra vattnet och helst inte ens fotografera det. Många tibetaner pilgrimsvandrar runt sjön. Det tar tre dagar.


Är det inte levande poliser efter vägen påminns man om dem genom dessa figurer som återfinns här och där. Det är förstås inte bara för att kontrollera alla resenärers tillstånd som de finns, de vakar även över trafiksäkerheten, vilket behövs i detta ännu inte så trafikvana land.

Här är vår tibetanske chaufför som vi kallade Brumbrum. Han kan ingen engelska, men kör bil bra. När guiden pratade med honom brummade han oftast till svar. I Tibet får man inte lära sig engelska i den vanliga skolan. All undervisning sker enbart på kinesiska!
På torsdagskvällen var vi så åter i Lhasa. Vi hoppades att våra höjdbesvär skulle vara över, men så blev det inte. Visst mådde vi bättre, men inte helt bra och vi var rätt trötta. Vi hann med ett par besök till i Lhasa innan vi flög tillbaka till Beijing på fredag eftermiddag. 



Vi åkte först till Norbulingka, Dalai Lamas sommarpalats. Dalai Lamorna bodde bara ca 3 månader per år i Potala palatset i centrala Lhasa, då det annars var för varmt där. Sommarpalatset grundades 1775 och har byggts ut i takt med tidens gång och nya Dalai Lamors existens.

Det var vackert och välskött och det mest berörande var att besöka den nuvarande Dalai Lamas hus. Det står orört sedan den 14 mars 1959 då han flydde till Indien tillsammans med många tusen andra tibetaner. Även nuförtiden flyr många tibetaner till Dharamsala i Indien, där den exiltibetanska regeringen håller till. Där kan de få bo och utbilda sig gratis. En del tar sig tillbaka till Tibet, bl a för att hjälpa sina gamla föräldrar. Men hur välutbildade de än kan vara kan de inte få några bättre jobb i Tibet. Ett krav för att få statliga eller andra bättre arbeten är bl a att man kan tala, läsa och skriva kinesiska och de som varit borta länge kan oftast inte det.







Till sist gjorde vi ett kortare besök på Tibetmuseet. Här får man en mycket ensidig och vinklad bild av Tibets historia som mest gör en ledsen, men man kan också se många objekt från flera tusen år tillbaka och fram till 1900-talets början. Förutom alla religiösa föremål finns här bl a gamla instrument och medicinska redskap.







Sen var det dags att åka tillbaka till Beijing och det var först när vi kommit upp en bra bit i luften med planet som vi kunde andas normalt igen och det var mycket, mycket skönt. Trots att det var ansträngande är vi glada för alla upplevelser och intryck och insikter vi fick under våra resa.



Tibet genomsyras av en gammal och mycket vänlig och omtänksam buddistisk tradition, men är också till stora delar fortfarande ett fattigt land där många människor får slita hårt och utbildningsnivån är låg. Det finns många miljöproblem som påverkar inte bara Tibet utan världen i stort. Folket lever dagligen under ett hårt förtryck av den kinesiska regimen. 

Så många upplevelser, så många frågor, så mycket ovisshet. Jag har många fler foton och berättelser att förtälja, men detta får räcka för nu. Jag kan bara lära och försöka förstå och ta del av den värld som är vår. Det finns inga enkla svar på hur man borde göra i/för Tibet, tror jag.

Mount Everest

Vår guide trodde att det skulle ta 6-7 timmar från Shigatse till baslägret vid Mount Everests fot. Det tog 12! Ny väntan på tillstånd, många checkpoints, ändrad plats för biljettköp till lägret (6 km bort från vägen) och de sista nio milen på mycket dålig grusväg gjorde att resan blev lång och arbetsam. Därtill kom att det blev allt svårare att andas. Men fram kom vi sent på kvällen och la oss då i ett tält i ett läger för turister. Den natten och den efterföljande morgonen vill vi inte göra om - vi mådde verkligen risigt och speciellt Roland var mycket påverkad av höjden.

Fast visst är det fascinerande och vackert och speciellt att befinna sig vid foten av världens högsta berg! Vi hade verkligen tur med vädret och solen sken och inga moln dolde denna berömda bergstopp. Strax intill baslägret finns världens högst belägna lilla kloster. Där bor idag två nunnor och fyra munkar som alla ägnar sig åt meditation. I år är det 60 år sedan toppen bestegs för första gången. Bilderna får berätta själva:







Kväll

Morgon

Att gå uppför kullen för att se utsikten var en prestation på hög nivå!!! :)




Här rinner glaciärvattnet ännu ner i full fart.

Denna bild är en oroande bild. Glaciärerna i bergen smälter allt fortare och blir allt mindre. Härifrån  kommer vattnet till flera av världens största floder, som i sin tur bevattnar stora delar av Asien. Hur kommer det att gå?


Här uppe trivs jakarna bra!

Ett enkelt klosterliv i karg miljö. 

Nunna på väg att hämta vatten.